Pregnant zombie :P

Så här blev resultatet... efter mycket pysslande å klistrande. En Megahit ! ! !

Halloweendräktspysseldag

Väntar på att min body ska torka så att jag kan klistra dit mitt dockhuvud och armar. Jag ska nämligen klä ut mig till en gravid zombie är det tänkt.. å då ska det se ut som att bebisen är på väg ut genom min mage. Jag har köpt röd textilfärg å så får vi väl se hur bra det blir...

Mitt största jobbiga moment just nu är att skära i dockans huvud, den ser så verklig ut och jag vill egentligen inte skära i den. Det hela blir ju inte bättre av att jag testade bebisens overall på den häromdagen, sååå sööööööt!!

Mina varmaste rekommendationer!!

Ja, denna bok är helt fantastisk! Bra skriven och besvarar alla tankar, funderingar och eventuella orostankar.
Folk frågar mig om jag är orolig inför förlossningen, och nej det är jag inte. Bebisen kommer att komma ut på ett eller annat sätt, jag kan bara åka med och göra det bästa av situationen. Jag förstår att smärtan kommer att vara mig övermäktig men jag kan välja att vara rädd för den eller så kan jag välja att acceptera den. Jag har valt att acceptera den!
Jag känner mig helt lugn och litar på att Niklas stöttar mig till 100% och att förlossningspersonalen ser till att jag överlever.

Den här känslan jag har, har nu bara förstärkts ännu mer av den här boken.. underbart!

Sen kväll på förlossningen

Ja igår så skötte sig bebisen i magen inte särskillt bra! Hela dagen gick utan ens en liten buff :(
På kvällen så var jag så orolig att tårarna bara rann för mina kinder. Jag hade provat allt... knuffat på magen, ätit sött, ätit salt, legat på rygg och druckit isvatten... men ingen buff. Det brukar annars räcka med att knuffa lite på magen så får man oftast en liten buff tillbaka. Vid 21.30 så var mina nerver slut och jag tror att Niklas nerver gått åt också vid det laget, så vi ringde till förlossningen som bad oss att komma in på en gång.
Efter att barnmorskan våldsamt tryckt å knådat min mage en stund för att känna hur bebisen låg så kom buffen när hon precis höll på å skulle hitta bebisens hjärtslag med en liten apparat.

Halleluja och jävla skitunge...

Vi fick ligga kvar med apparaten som läste av bebisens hjärtslag i 40 minuter för att se så att det slog jämt å så... inga problem alls och allt såg så fint ut. Bebis hade visst bara en "slappdag"... som blev en av de värsta dagarna jag haft.
Idag har den heller inte rört sig så mycket men jag antar att det blir mindre och mindre nu i och med att det blir mindre och mindre plats i magen.

Jonna WHO?!

Om det är så att man heter Jonna och vill kommentera något inlägg, vilket jag tycker att man ska, så måste man vara lite mer specifik.

I have lot´s of those bitches ;)

Och till den "Jonna" som sa att jag ska uppdatera med magbilder så kommer jag att lägga upp nästa när jag är i vecka 30... alltså om tre veckor. Sen efter det kanske jag lägger upp oftare, det är ju inte lika kul om det inte hunnit blivit så mycket skillnad :P

13 timmars sömn?!

Helt galet, igår hände något som aldrig hänt förut...
Jag var supertrött, megatrött, dundertrött... ja det mesta känns mest som underdrifter för sååå trött var jag.
Satt på bio med två tjejkompisar, vi skulle äntligen se eat, pray, love med Julia Roberts. Och vad händer? Jag är så slut i kropp å själ att jag blir tvungen att gå hem efter halva filmen!!! Det har aldrig hänt förut att jag lämnat en biosalong innan filmen var slut... å det var till och med en bra film!!
Ringer till Syster från bilen å avstyr våran sleepover, ringer sen mamma och meddelar att hennes hundvakt är "död" och att jag inte kan ta Milton. Kommer hem, borstar inte ens tänderna eller tvättar bort sminket utan slänger mig på sängen... somnar innan 20.00 och vaknar 13 timmar senare!!!
Vad hände??
Min kropp var helt slut, men varför?
Helknasigt!

Mycket olustig känsla!

Igår var jag och Sambon nere på stan för ett möte hos juristen, testamente nu upprättat. Känns skönt men väldigt långt bort med såna här saker. Men men, nu har man det gjort iallafall.
Men det som jag skulle komma till, som var så olustigt, var när vi var på väg därifrån. Då mötte vi en kvinna som gick med sin lilla son i handen, pojken var kanske i 3-4 års åldern, och hade asiatiskt ursprung. Kvinnan hade inga asiatiska drag utan det var ganska tydligt att pojken var adopterad. Han gick och sjöng och gjorde "hopplasteg", jätte glad å gullig. Jag tittade på den här lilla pojken och såg naturligtvis honom som vilken pojke som helst, men när jag tittar upp på mamman så fick jag en "blick". Ingen vanlig blick utan en obekväm, irriterad nästan arg blick. Som att "ja han är adopterad!? kul att det fungerar för dig!!". (kanske jag överläser in blicken, men det var ingen vanlig blick)

Det var ju inte ens därför jag tittade på honom, det var för att han var så glad och söt!!
Hon fick mig att känna skuld för att vara en av de lyckosamma som faktiskt kan få barn. Som sagt mycket olustigt...

Tackar länsförsäkringar...

Såhär ser min nya cykel ut, klar att hämtas på måndag... superfin men det blev ju inte riktigt som jag hade tänkt mig.
Här är man duktig och betalar försäkringar till höger och vänster å så kommer länsförsäkringar och snackar om något satans åldersavdrag!! 35 jävla %!!!!
Jag tror inte att dom här försäkringsmänniskorna förstår hur fin min cykel var och i vilket skick den var i?!
Hur som helst är det inte så mycket jag kan göra åt, summan av kardemumman blir dock att jag får betala 2000 kronor på grund av att idioter inte kan hålla sina klåfingrar i styr och låta bli min cykel!! Håller nu tummarna för att Karma existerar vilket borde resultera i att dom återföds som VÄGGLÖSS!

Kul (h)jul...

Satans helvetes jävla idioter!!!!!!

Hur länge ska jag orka??

Snart två veckor har gått och det är förmodligen två veckor till innan jag kan få bo i MIN lägenhet. Två veckor har gått och jag har mina kläder i en resväska!! Som att vara på semester... semestern från helvetet :(
Allt är nerpackat i kartonger... igår fick jag leta i en halvtimme efter peppar till maten, jag får aldrig träffa Niklas.. han jobbar och efter jobbet åker han till lägenheten och jobbar.. kommer hem å sover. Jag måste dessutom hela tiden se till att ha allt ihoppackat å se till att det ser toppsnyggt ut (så gott det går) eftersom att han som äger lägenheten lite titt som tätt har visningar på lägenheten.

Jag vet inte hur jag ska orka eller finna någon studiero?!

Den bara växer å växer...

Vecka 20...

Vecka 25...

Lägenhetskaoset

Jag lovade ju er lite uppdatering, så här kommer det :) men jag ligger dock lite efter med fotograferingen...

För att kunna få ut så mycket som möjligt av kökets yta blev vi tvungna att flytta på ingången till köket.

Här står Niklas å tar ner vägg och pappa Jerry assisterar.

Och här är väggen borta...

Och nu är den nya väggen på plats och dörrhålet flyttat... tadaaaa :)